Från flygplatsens torra slätt tar det bara några minuter innan vägen börjar klättra. Asfalten slingrar sig upp genom raviner, förbi små jordbruk och bananodlingar täckta med nät. – Här börjar det riktiga Gran Canaria. Det som inte går att paketera, förklarar vår chaufför Pedro och öppnar fönstret så att den svala luften kan svepa in. Det doftar eukalyptus.