För ett par år sedan var den franske författaren Édouard Louis den progressiva kulturklassens kelgris. Alla hajper har emellertid ett bäst före datum, en tidpunkt då det börjar stå en lukt av sur mjölk kring det hela. På senare år har har det knorrats över Louis romaner. Och det man då noterar är hur skuldmedvetenheten formligen tycks ligga och jäsa mellan raderna i ”Kollapsen”, hur ruelsen över att ha slagit mynt av sin familj tränger igenom i rena förbifarten. Jag tycker mig inte ha sett den här diskrepansen mellan den egna verkligheten och andras hos Édouard Louis tidigare.

Source: Göteborgs-Posten February 15, 2026 07:08 UTC