Studien från Jönköping University hävdar inte att 44 procent av svenska tonårspojkar har datorspelsberoende. Varken i studien eller i lärosätets nyhetstext påstås att detta motsvarar prevalensen, det vill säga förekomsten av en klinisk diagnos. Att vara i riskzon är inte detsamma som att ha en klinisk diagnos – en självklar distinktion inom både epidemiologi och folkhälsa. Utan en tydlig skillnad mellan risk och diagnos blir både forskningsresultat och politiska beslut svåra att tolka rätt. ANNONSAmir Pakpour professor i i kliniska vetenskaper, hälsopsykolog Jönköping UniversityGunilla Björling, professor i hälsa och vårdvetenskap, docent i Teknisk vårdvetenskap Jönköping University

Source: Göteborgs-Posten February 01, 2026 10:19 UTC